Kronach 1472-Weimar 1553 German painter and engraver. The son of a painter, he settled in Wittenberg c.1504 and was court painter successively under three electors of Saxony. There he maintained a flourishing workshop and was twice burgomaster. Cranach was a close friend of Martin Luther, whose doctrine he upheld in numerous paintings and woodcuts, and he has been called the painter of the Reformation. He was a rapid and prolific painter, and the work turned out by his studio is uneven in quality. Naïve and fanciful, often awkward in draftsmanship, it has, nonetheless, freshness and originality and a warm, rich palette. His portraits are particularly successful. Among his best-known works are Repose in Egypt (Gemäldgalerie, Staatliche Mus., Berlin-Dahlem); Judgment of Paris (Staatliche Kunsthalle, Karlsruhe); Adam and Eve (Courtauld Inst., London); and Crucifixion (Weimar). The latter contains figures of Luther and Cranach. His many famous protraits include those of Elector John Frederick and Self-Portrait (Uffizi). Cranach was also an accomplished miniaturist. He produced a few copperplates and designs for woodcuts. His son and pupil Lucas Cranach, the Younger,   Related Paintings of Lucas Cranach :. | The Stag Hunt | Das goldene Zeitalter | Joachim II, Electoral Prince of Brandenburg | Marches Luther | Miniature of Barbara Radziwill |
Related Artists:
Abbott Fuller Graves
1859-1936
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
Wyke Bayliss
(October 21, 1835, Madeley, Shropshire - April 5, 1906, London) was a British painter, author and poet. He almost exclusively painted interiors of British and European churches and cathedrals, and was known in the late Victorian era as an academic authority on art. From the start of his career Bayliss' main interest was in depicting architecture, finding "infinite charm" in the "infinite variety of the aspect of a Cathedral interior". His unusual first name was his mother Anne's maiden surname. His brother William Wyke Bayliss became a vicar and sister Elizabeth Anne Bayliss married a vicar, whilst a second sister Mary died as a teenager. Bayliss' wider family consisted of a number of luminaries. His great uncle was Thomas Turner, founder of the Caughley porcelain factory, a major leader in the development of the Willow pattern. Bayliss owned a portrait of Turner by Sir Joshua Reynolds as well as a number of further family portraits by Lemuel Francis Abbott . His second cousin was Sir William Maddock Bayliss. Cologne Cathedral, pen and watercolourHis father, Rev. John Cox Bayliss was a railway engineer who taught military and mathematical drawing, and was also an artist known for his work "Views of Shropshire" published in 1839 . He gave his younger son training after he showed drawing aptitude at an early age. The family moved from Madeley to London following a job offer too good to refuse, giving Bayliss the opportunity to immerse himself in the emerging art scene of the early Victorian period. As a young student at the Royal Academy and the School of Design he became affiliated with the Pre-Raphaelites, and he counted amongst his friends John Millais, Frederic Leighton, William Holman Hunt and Edward Burne-Jones While distant from the Pre-Raphaelites in subject and technique, his paintings often reflect the juxtaposition of detail and colour that characterise much of Millais' and Leighton's work. Frederick Wedmore states in the foreword to Bayliss' autobiography "On reflection it will be seen that Wyke Bayliss had his speciality pretty well to himself. He was the inventor of his own genre - as well as his own method" . Bayliss paintings are held in many smaller UK and European collections, including the Atkinson Art Gallery in Southport (Evening: Amiens Cathedral) and the Welsh national collection.